Itf Eurochamp

Hjärtat fullt med kampsport

Kampsporter

Kampsport är den gemensamma benämningen på sporter som i någon form förbereder en för närstrid – även om det för det mesta givetvis inte slutar i en ”riktig” strid. Fokus ligger vanligtvis på självförsvar, tävling, konst eller personlig utveckling. Skillnaden mellan just kampsport och dessa andra begrepp ligger i själva tävlingsmomentet. Kampsporter av olika slag har funnits med genom alla tider och kulturer, även om man kanske främst tänker på de asiatiska varianterna när man talar om kampsport. Exempel på sådana här sporter som påstås ha sitt ursprung i Europa är exempelvis brottning, västerländsk boxning och sportfäktning. En kamsport som blivit populär den senaste tiden är Capoeira, som har sitt ursprung i Brasilien. Förutom själva ”kampdelen” har denna sport även inslag av sång, dans, musik och filosofi.

Man som utövar taekwondo

Taekwondo

Taekwondo är koreanska och står ungefär för ”handens och fotens väg”. Det är en koreansk kampsport med inslag av slag-, spark- och grepptekniker. Namnet taekwondo (Tae = fot, Kwon = hand och Do = väg, moral) började användas år 1955 då skolor för olika kamparter i Korea samlades för att hitta ett namn till denna kampsport. Taekwondo lägger större vikt vid sparkar än andra kampsporter, och vid ett träningspass kan det bland annat ingå grundtekniksträning, alltså slag och sparkar i luften utan motståndare, mitsträning, då man tränar tekniken mot kuddar och självförsvarsträning.

Karate

Detta är kanske den sport man först kommer att tänka på när man talar om kampsporter. Karate är något de flesta känner till, eller åtminstone har hört talas om, och det har gjorts många filmer kring denna sport (exempelvis trilogin Karate Kid från 1980-talet). Karate har sitt ursprung i Japan, och namnet kommer från japanskans ”kara” = tom och ”te” = hand. Sporten finns i många olika stilar, bara i Sverige utövas omkring 20 varianter av karate. De olika stilarna fokuserar på olika saker under träningen. I Naha-te fokuserar man på kraftiga, korta rörelser, medan man i shuri-te lägger tonvikten på det karaten är känd för: långa, yviga, kraftfulla tekniker i djupa ställningar.